Direktlänk till inlägg 5 januari 2018

Detta är någons vardag!

Av anki martinsson - Fredag 5 jan 17:18

Min hjärna brukar fokusera på tankar som innehåller träning eller mat. Tänker framåt och fokuserande på att nå dit jag ska. En drivande hjärna helt enkelt! Många tankar har fladdrat förbi och vissa stannat längre. Vissa har grott fast och bildat spår. Men nu i några dagar har min skalle mest yttrat sig som ett vakuum. Det jag endast kan reflektera över att jag tänk är "skynda ta en näsduk för din näsa rinner". 

Jag försökte jobba några dagar men fick gå hem efter några timmar andra dagen. När jag kom hem lämnade jag kläder efter mig ifrån hallen och till mitt sovrum. Liknade nästan en het sexscen från en film där filmteamet filmar kläderna ända in i sovrummet där de förälskade paret håller på. Hade någon filmat mig hade det sett ut som en strandad val som spytt upp servetter. Jag har fått en  förjävlig förkylning. Feber, vallningar som gav mig en försmak på klimakteriet och hosta. Varje gång jag hosta så vek sig kroppen i en sit-ups formation så jag har lite lätt träningsvärk i magmusklerna. Då kan man ju tänka att jag som älskar att träna ändå glädje mig av mina sit-ups hostningar men NEJ jag har inte tänk på träning en enda gång. Förut när jag varit förkyld har jag oftast bara tagit en alvedon och stuckit till jobb. Varit lite sur över att inte fått träna. Men denna gången tog det typ en halvtimme bara för att ta mig till köket för att få i mig nån slags mat. Och då bor jag inte i något slott utan i en liten lägenhet. Varje steg gjorde ont i precis varje muskel. Jag klarade inte av att diska utan hittade papperstallrikar som var över från något barnkalas. För att få fram dem ur det lilla skåpet var jag tvungen att sätta mig på huk. Jag skrek när jag skulle ställa mig upp igen för det sved till i hela kroppen. Hungern uteblev så behövde inte direkt fixa någon gourmemiddag. Jag försökte se några serier på netflix men troligtvis får jag se om allt igen för hjärnan visade bara error och jag uppfatta inget alls.

Jag var inte ensam i detta läget utan min kära arbetskollega som gick i pension i fredags även hon hade drabbats av denna influensa. Fått reda på att 2 till på jobbet är sjuka. Lite tajt med personal där just nu!! 

Jag googlade lite symtomer och kom fram till att jag hade detta!

 

Ja och efter det blev det lite lätt ångestpåslag!  

 

Det här inlägget handlar inte alls om att det är synd om mig!!! Jag har inte tyckt synd om mig själv alls. Utan med detta vill jag uppmärksamma att detta är så många människors vardag!!

Jag mår mycket bättre nu för annars hade jag inte skrivit detta utan mera uppdaterat min info på vita arkivet hos fonus. JAG ÄR SÅ TACKSAM!

Jag är tacksam att jag fick denna influensan! Kanske låter knäppt men se det såhär då. Mitt immunförsvar blir bättre efter en förkylning. Kommer säker bli sjuk igen men inte just av dessa bacillerna. Jag fick uppleva detta i några dagar medans andra lever med det varje dag.

Finns ju massa sjukdomar och kanske värst är dem som inte syns på utsidan. Bryter du ett ben eller hostar då fattar man att nån lider. Men när man mår dåligt mentalt eller får panikångest. Utbrändhet som är så vanligt just nu! Det syns inte på samma vis!

DET ÄR SÅ LÄTT ATT DÖMA NÅGON UTAN GÅTT I DERAS SKOR!

Det är så lätt att ha åsikter utan rätt fakta. Det är så lätt att se ner på andra utan egentligen veta hur den människan mår!

 

Och ännu viktigare är att våga följa det man vill. GO FOR IT! 

Ingen är odödlig!

Alla kan drabbas av sjukdomar!

Du har ingen aning vad som händer i framtiden så varför oroa dig för den.

Jag känner just nu att jag ångrar inget som jag upplevt. Allt har berikat mig även det som gjort riktigt ont. 

Och jag vågar älska mig själv och andra! Jag har ingen mur runt mig av stolthet eller uppbyggd av rädsla. Jag har träffat på några få i livet som har byggt upp en fasad/mur för att inte låta någon komma nära. Och ibland faller nån sten ner och man ser den där underbara människan en kort stund. Men på något viss hamnar den stenen på plats igen och med massa armeringsjärn. Det gör så ont i mitt hjärta när de väljer det valet.

Varför vill man leva så när livet är så kort? Varför är man för rädd för att bli älskad? 

 

När jag och min fd arbetskollega är friska har vi bestämt att vi ska fira det. Vi ska påminna varandra när vi gnäller över skitsaker hur dåligt vi mådde. Det är kanske endast då man ska tänka på och älta gamla saker för att vara ännu mera tacksam för det man har just nu!

 

Jag hörde mig inte tänka dessa ord för några timmar sedan då jag delade säng med några förpackningar näsdukar.

Men nu när jag fått tillbaka min hjärna ekar dessa ord starkt inom mig

 

 

JAG KAN JAG VILL JAG VÅGAR!

 

 
ANNONS

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av anki martinsson - Onsdag 21 mars 20:10

Nu är bloggen flyttad!Hoppas du hittar dit!www.funktionellkropp.blogg.se ...

Av anki martinsson - Tisdag 20 mars 06:30

Finns massa olika sätt man kan äta sin kost på. Typ var tredje timme, periodisk fasta eller knappt inte alls. Jag är ju en sådan som gillar rutiner och gillar att äta. Därför har min kropp blivit van vid att äta    FRUKOST MELLANMÅL LUNCH ...

Av anki martinsson - Måndag 19 mars 06:30

Nu är det måndag igen och helgen är över. Inget ovanligt för vi människor har byggt upp livet med hjälp av dagar och tid.  Majoriteten av människor jobbar måndag till fredag och är ledig på helgen. Inte alla men många följer detta schemat. Söndagar...

Av anki martinsson - Söndag 18 mars 17:23



Söndagar känns som en bra dag att fixa inför veckan som kommer. Så matlådor är prioett iallafall för mig som gillar att veta vad jag äter och få med allt som min kropp behöver!   Idag har jag gjort något som jag inte verkar tröttna på och är väld...

Av anki martinsson - Fredag 16 mars 19:32

Ibland sluter jag ögonen och drömmer mig tillbaka när livet var lite lättare ur ett barns perspektiv.  Mamma stod vid  spisen i sitt gula förkläde med svarta prickar på. I grytan låg en älgstek som skulle bli dagens lunch samt massa potatis och bru...

Presentation


Jag är ensamstående tvåbarnsmorsa som vågar satsa på mig själv. Jag har stor karaktär och jag bryr mig inte om jantelagen. Jag kör mitt race och hoppas andra blir inspirerade.

Fråga mig

7 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2
3
4
5
6
7
8
9 10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Januari 2018 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ funktionellkropp med Blogkeen
Följ funktionellkropp med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se